Påväg mot vansinne
Tiden står still...
Det finns inget att göra, rastlösheten breder ut sig över allt. Jag är så grymt uttråkad och trött.
Orkar inte ta mig för att göra något, det finns inte ens någat att göra!!!
Håller jag på att förlora förståndet? Det känns så...
Jag måste bryta det dåliga som tagit över min vardag och detta nu!
Orkar inte med denna evighet av tristess längre.
Måste få sova.
Har jag drabbats av en dos hösttrötthet eller vad är detta???
skriven
Du kanske vill byta med mig, för mitt jobb är definitivt inte tråkigt...:)